Skolmåltider har utvecklats från ren välgörenhet till ett bestående inslag i skolgången. Meransvar har lagts på den offentliga verksamheten vad gäller skolmåltider och att ha utbildadpersonal är numera ett krav. Måltidspersonalen har ett stort ansvar vad gäller att se till attmaten är god, näringsriktig och säker. I skolmåltiden ingår det numera ett moment som kallaspedagogisk måltid, detta är något pedagoger ska utföra. Att lära eleverna om normer ochregler vid måltider samt verka som goda föredömen är en del i pedagogisk måltid.

Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan är det enda styrdokument som finns förskolmåltider. Där beskrivs hur pedagogisk måltid med fördel ska ingå i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger känner sig osäkra i sin roll under måltiden,vilket kan bero på pedagogernas brist på utbildning och kunskap om mat och nutrition. Fråganär hur lärare kan förväntas att agera som förebilder vid måltiden när det inte finns någraofficiella riktlinjer som stöd, eller när det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlägga pedagogernas syn på sin roll under den pedagogiska måltiden ochvilken inställning de har till denna.

Vi har undersökt hur elevers frukost-, lunch-, sömnvanor påverkar inlärningen i skolan. Undersökningen är gjord bland barn i åldern åtta till nio år. Resultatet av studien visar att både kost och sömnvanor påverkar elevers inlärning. En bra frukost, lunch och tillräckligt med sömn gör att eleverna orkar hänga med i skolan vilket främjar inlärningen. Vår studie visar att de elever som slarvat med frukost och lunch samt sovit lite tappar lättare fokus på skolarbetet, kan inte sitta still och lyssna på lärarens instruktioner..

Tekniknummer_580Vi har skapat en webbapplikation där besökaren snabbt och enkelt ska kunna se vad det erbjuds som dagens lunch på Kalmars restauranger.Vi är nöjda med projektets resultat. Vi har nu en webbsida som uppfyller de mål vi satte innan projektet och den är redo för vidareutveckling.Vårt huvudmål var att skapa en webbtjänst som ska vara enkel och användbar för besökaren. Detta mål anser vi vara uppfyllt. Besökaren ser direkt dagens lunch på förstasidan utan att behöva ta några omständiga vägar för att nå dit..

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns skillnader i förskolepersonalens lunchmåltid beroende på om de äter Pedagogisk lunch, det vill säga samma mat som barnen, eller medhavd matlåda. Studiedesignen är av beskrivande och jämförande karaktär, och undersökningen skedde i en medelstor svensk stad där tre förskolors kvinnliga personal deltog. Tolv individuella halvstrukturerade telefonintervjuer genomfördes. Sex pedagoger åt samma mat som barnen och övriga medförd matlåda. Resultatet visade att respondenterna som åt medhavd matlåda hade ett högre totalt energiintag i form av protein, fett, men även en högre konsumtion av c-vitamin och järn.

Syftet med studien var att studera lärare i måltidssituationen med utgångspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska lunchen, i en matsal på en grundskola årskurs 6-9. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag är att uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor för eleverna vilket Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska lunchen innefattar bland annat att lärare skall äta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under måltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lärarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska lunchen. En del av lärarna åt inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt tysta under måltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte åt pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för Pedagogisk lunch.

Abstract Ett examensarbete om verksamma pedagogers syn på pedagogisk handledning i förskolan. Syftet med arbetet är att ge en inblick i pedagogers uppfattningar om pedagogisk handledning samt få en indikation på om och i så fall hur förskollärarens uppfattningar liknar eller skiljer sig från specialpedagogens uppfattningar i frågan om fenomenet pedagogisk handledning. Studien består av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserats med fenomenografisk ansats. Intervjuerna har handlat om fenomenet pedagogisk handledning. Resultatet visar på fyra aspekter av förståelsen för fenomenet pedagogisk handledning: ? syftet med pedagogisk handledningen ? förutsättningarna för pedagogisk handledning ? svårigheter vid pedagogisk handledning ? förutfattade meningar om pedagogisk handledning I jämförelsen av förskollärarens och specialpedagogens uppfattningar så är tankarna mer individuella och inte professions bundna under syftet med och förutsättningarna för pedagogisk handledning.

The purpose of this study is to examine what pupils in the ninth grade eats for lunch and also whether there is any connection between their lunch habits and perceived ability to concentrate and fatigue. A further aim was to study pupils' experience of dining environment in schools.The study is based on a quantitative method with questionnaires. The study was implemented on four schools in elementary school in themunicipalityofKristianstadand Tanum.Our results demonstrate, in accordance with several previous studies conducted in the same age group, that it is about half of the pupils who eats school lunch every day and that the majority are eating school lunch 3-5 days a week. Furthermore, our study shows that the pupils who rarely eat vegetables in school feel tired and distracted to a greater extent than the group of pupils who eat vegetables almost daily. Our result also shows that the group of pupils who eat the main course 3-5 days a week feel both tired and distracted to a greater extent than the group of students who eat the main course more rarely.In accordance with previous studies our study shows that differences exist between boys and girls regarding food that is eaten instead of school lunch.

Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt förskollärare anser att de använder pedagogisk dokumentation i förskolans vardagliga verksamhet. Studien är kvalitativ och tio förskollärare från två förskolor intervjuades. Resultaten från intervjuerna var att pedagogisk dokumentation används för att synliggöra barnens lärande i förskolan. Förskollärarna beskrev att de kände sig trygga och professionella av att använda pedagogisk dokumentation. Barnen beskrevs av förskollärarna bli avcheckade med hjälp av pedagogisk dokumentation.

SammanfattningBakgrund Sedan 2011 är det lag i Sverige på att det ska serveras näringsriktig skollunch i grundskolan. Rektorn bör se till att det finns förutsättningar för eleverna, till exempel tidpunkten för måltiden och trivseln i skolrestaurangen, så att de går och äter lunch. Faktorer som logistiken och ljudnivån i skolrestaurangen påverkar elevernas matlust. Denna studie kommer att utgå ifrån the Five Aspects Meal Model (FAMM), en pedagogisk modell som ser till måltidens helhet.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur högstadieelever upplever restaurangmiljön på sin skola i en kommun i norra Sverige.Metod En pappers- och webbaserad enkätundersökning genomfördes på tre skolor i en kommun i norra Sverige. Enkäten bestod av 14 frågor och bearbetades och analyserades i IBM SPSSStatistics 20.ResultatAntal elever som deltog i studien var 254 stycken varav 137 killar och 117 tjejer.

This research aim was to examine the relationship between the choice of lunch dish, level of education, gender and age of the participants. The understanding of diet and it´s influence on health was also of interest to the research, as was cooking interest and travel habits. The goal was to demonstrate how these factors affect the adult individuals in their choice of lunch. A questionnaire was filled in by 99 guests in a chosen restaurant. The results show that many of these factors influence the choice of dish, especially those related to gender.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur en dokumentation i förskolan blir pedagogisk och hur verksamma pedagoger definierar pedagogisk dokumentation. Likaså har det undersökts om det finns något som hindrar pedagoger till att arbeta med pedagogisk dokumentation. En ökad förståelse och en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation sågs också som ett centralt syfte. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av nio verksamma pedagoger. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med en hermeneutisk utgångspunkt.

Vi upplever att hälsa är något som samhället anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker än någonsin. Du ska äta rätt, röra dig rätt och gärna genom någon speciell metod. Vår tanke går då till skolorna och vad eleverna får för mat serverad där. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i två olika skolor och fem pedagoger från fyra olika skolor för att få fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har även observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att få en bredare förståelse för vad som sker under en skollunch.

Den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) har kompletterat ett avsnitt om uppföljning, utvärdering och utveckling till läroplanen. Det innebär att varje barns utveckling samt förskolans verksamhet ska dokumenteras, följas upp och utvecklas. Syftet med denna studie är att beskriva hur förskollärare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av litteratur och en kvalitativ forskningsansats, vi intervjuade fem pedagoger som alla är verksamma inom förskolans verksamhet. Resultatet visar att alla pedagoger ser pedagogisk dokumentation som något positivt och att arbetet med pedagogisk dokumentation främjar deras arbete i verksamheten på många olika sätt.

Studien syftar till att undersöka hur pedagogisk dokumentation skapas och vad det innebär för lärande för barn och pedagoger. Ett yttligare syfte är att se vilka arbetsmetoder som finns och om det finns någon problematik med pedagogisk dokumentation i förskolan..